onsdag 28 juni 2017

Dolda budskap, hur blir ekonomi roligt? 1/2

Vi som har twitter läser dagligen om personer som når första miljonen eller flyttar ut till stugor i skogen och lever på avkastningen från flera års sparande på börsen. För att de sistnämnda ska överhuvudtaget bli möjligt så behövs det troligtvis 2 dedikerade parter för att det ska dels vara roligt för båda parter och för att målet ska vara gemensamt.

Hur får jag då min sambo att hänga med på tåget?

Det finns en rad olika delar i detta, dels är det motivation. Hur ska du få din partner motiverad att spara säg 10-30% av sin lön?

Sen kommer det till uppoffring för vi lever alla olika och ju senare i livet man träffar sin livspartner desto större tror jag att behov beteendet och de utvecklade "jag" tänket är. Kan man verkligen tänka sig att skippa morgon eller eftermiddagskaffet på pressbyrån som man druckit nu i 5-10-15 år bara för att ens nya partner vill spara pengarna till senare?

Så klart kommer målen in i bilden här också, har vi/ni samma mål?
Vill din partner sluta jobba tidigare eller kanske gå ner i tid vid 50-55 års ålder? Hur ser karriärstänket ut? För inte lägger vi ner kropp och själ på ett jobb för att sedan när vi nått våran drömposition sluta bara för att man nått en viss gräns i ekonomin.

Säg att du börjar som Peter "Poker" Wallenberg som smörgåspojke på Grand Hotell som 14-15-16 åring i ett sommarjobb. Sen jobbar du dig upp och får mer och mer ansvar och när du slutar skolan så får du ta hand om en stor del av hotellet. När du börjar närma dig 50 så får du den där chansen att bli VD och du får ta hand om ditt alldeles egna hotell, är det då rimligt att tro att du vill sluta efter bara 5 år för att du kan? Jag har aldrig hört talas om en VD som jobbar 50% så det tror jag är uteslutet.

Det jag försöker få fram är att det är så mycket mer som driver oss än bara "du ska vi spara ihop pengar så vi kan sluta jobba tidigare?" Sen vad målet är... Ja det är ganska ointressant, om du vill resa eller bosätta dig utomlands eller bara gå hemma och pilla i trädgården.

Men hur gör man då ekonomin rolig? Hur gör man den rolig för barnen när dem ska lära sig om veckopeng? Kan man använda samma psykologi på sin partner?

Jag förstår också att jag bara hinner skrapa detta ämne på ytan men jag kanske väcker lite frågor som man kanske inte tagit med sin partner innan men man kanske har ett gemensamt sparande ändå.

Men om man drar en parallell med sin partner som går ungefär såhär så tror jag att förståelsen för vad man vill åstadkomma kan komma naturligt.

Min fru vill ha en ny bil, de tror jag allas fru eller sambo nämnt eller kanske tom tjatat om någon gång. Det ska vara en Audi eller en Bmw och gärna en cab modell. Om man då säger att min fru köper en bil för 20.000 istället för att ta bussen för att "köra något iaf" så kan man göra följande antaganden. Bilen för 20.000 kan behöva lite större reparationer då den gått lite längre. Den kanske överlever 5-10 år men komforten kommer vara något nedsatt mot vad hon vill ha. Årligen kommer vi betala ca 14 tusen i skatt, försäkringar, service, däck och då har vi inte ens nämnt bränsle.

Kan man då räkna in detta i ett spann av år där hon kör en bil som hon inte vill köra egentligen och dessutom betala sammanlagt 160.000 på 10 år för detta... i mitt huvud så är det en tankevurpa som man lätt hade kunnat förvandla till tex busskort för 60.000 bara där har hon sparat 100.000 och detta bara på service och lite däck. sparar hon dessutom alla pengar på drivmedel, säg en tank i veckan? inte helt ovanligt och den går på 650-700kr så sparar hon ytterligare 260 tusen. Detta utan att hon egentligen inte gjort något avkall på någon annan komfort i livet. Inte mindre kläder och inte mindre mat eller resturangbesök men på 10 år så har hon till den där bilen bara på ett enkelt val. Sen ska man ju tillägga att hade hon dessutom sparat 2-3 tusen i månaden så hade hon nått sitt mål betydligt snabbare.

Jag tror drivet och motivationen kan komma ur en morot, ett mål. Om alla hade intresserat sig lika mycket för ekonomi som för sin vikt så tror jag vi hade haft ett mycket bättre sparande och en mycket bättre förutsättning för att klara av hårda perioder i våra liv.

// OlaSlayer

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar